lördag 30 augusti 2008

Vilken härlig dag! (festen i bilder)

Här kommer några bilder från en härlig och solig dag på Råslätt. Vi samlades i morse och bad om att Guds kärlek och kraft skulle vara märkbar och att Hans närvaro skulle vara tydlig. Vi fick bönesvar! Guds ljus har lyst över Råslätt idag!

Det har varit en fantastisk dag. Det började på förmiddagen på torget framför kyrkan. Vi bjöd alla på gratis kaffe och tårta för att fira församlingens 25-årsdag.



Under flera timmar strömmade Råslättsborna dit och det var flera hundra som stannade och fikade. Vår församling har ingen egen kyrka, men vi hyr Råslättskyrkan (till vänster på bilden) när vi har gudstjänster.


Här serveras det tårta. Alla är välkomna! Hela församlingen var engagerad på olika sätt.

Alla församlingsmedlemmar hade dagen till ära sina nydesignade T-shirts med namn och logo på framsidan. På bilden ser man Linn, Johan, Samuel och Joel.


Och på ryggen ser man församlingens DNA (Dynamisk gudsrelation, Nära gemenskap och Apostoliskt uppdrag) i ny tappning: LITE NÄRMARE GUD & VARANDRA.



I Råslätts centrum hade vi ett bokbord med filmer och böcker på alla möjliga språk. Martin pratar ivrigt för sina varor.


Och några av oss hjälpte kunderna på Willys att packa sina matkassar. Ett sätt att tjäna människorna på Råslätt.

Håkan Karlsson har varit med i Råslätts församlingsgemenskap sen starten för 25 år sedan och har tjänat som pastor genom alla år. Här blir han intervjuad av Jnytts reporter. Jnytts reportage finns här.


Hela eftermiddagen och kvällen ordnade vi aktiviteter för barn och ungdomar på Puls Arena. Det kom massor med folk i alla åldrar och från många olika nationaliteter. Stämningen var på topp. När tävlingarna var över tände vi grillarna och serverade turkisk kebab i bröd.


Råslätt är en fantastisk plats med med 5000 invånare från världens alla hörn. Här vill vi att Guds rike ska bli synligt genom en mångkulturell församling. Vi är en gemenskap av lärjungar som vill följa Jesus och sprida hans kärlek till dem som vi möter, på Råslätt och i hela världen.

torsdag 28 augusti 2008

Nu blir det fest!

Det är två veckor sen mitt senaste blogginlägg. Det har varit fullt upp med annat och bloggen har fått vila. Den här veckan har vi börjat en ny termin på Mariannelunds folkhögskola och jag har fått ta emot en ny härlig klass med 24 deltagare på terminskursen BibelVäxa. Det är den kurs jag jobbar mest med. Dessutom har vi startat vår nya distanskurs i församlingsplantering, som jag också ansvarar för. Så det är mycket att göra nu och det är fantastiskt spännande.


Dessutom laddar vi för en riktig fest på Råslätt till helgen. Det är nämligen så att vår församling fyller 25 år och vi tänker bjuda på fest för hela Råslätt (5000 pers). Vi var några stycken som flyttade till höghusområdet Råslätt utanför Jönköping 1979-1980 för att starta en kristen gemenskap. Efter ett par år blev vi ett församlingsgrundande arbete och 1983 bildades församlingen officiellt. Vi tog det långa och lite krångliga namnet Råslätts församlingsgemenskap för att markera att vi är både en församling och en gemenskap (i betydelsen att dela livet i vardagen, lite åt kommunitetshållet). Idag har förkortningen RFG blivit etablerad. Vi är nu en församling med runt 100 medlemmar från knappt 15 olika nationaliteter. Vi har kvar gemenskapsprofilen, är baserad i husförsamlingar och har många aktiviteter och projekt. Tyvärr har vi inte fått igång någon fungerande hemsida än, men den är på gång. Församlingen är ansluten till Evangeliska Frikyrkan och Svenska Alliansmissionen.
Om du är i närheten av Råslätt i helgen är du välkommen att fira med oss. På lördagen håller vi igång på torget hela förmiddagen och på Puls arena på eftermiddagen och kvällen. På söndag kl 16 är det jubileumsgudsjänst i Råslättskyrkan på temat: En fest för Jesus!

När vi firade 20 år skrev vi ner vår historia i ett kompendium. Om du vill ha det kan du maila till mig: jonas@mariannelund.nu.

Dagen har skrivit artiklar med anknytning till vår församling några gånger, t.ex om Peter och Ali, Rohiehs väg till Kristus, Martin Ström och OM och om vår pastor Håkan.

torsdag 14 augusti 2008

Michael Sattler, del 2: Schleitheimbekännelsen

I min serie om Anabaptismen har jag skrivit om Conrad Grebel och Michael Sattler. Här fortsätter berättelsen om Sattler.


Efter det första dopet i januari 1525 spreds den anabaptistiska rörelsen snabbt i Schweiz och södra Tyskland. Många döptes och små församlingar formades i hemlighet. I början var det väldigt spretigt, man drog åt olika håll och rörelsen hotades av upplösning. Michael Sattler trädde då fram och skapade struktur och enhet. En avgörande händelse ägde rum när ett okänt antal församlingsledare samlades i den schweiziska staden Schleitheim den 24 februari 1527. Schleitheim låg på gränsen mellan Schweiz och Tyskland och man valde den platsen eftersom det var mindre riskabelt att samlas på den schweiziska sidan.


I Schleitheim samtalade man ingående och enades om ett dokument som omfattar sju punkter. Dokumentet brukar kallas Schleitheimbekännelsen och mannen bakom det var Michael Sattler. Syftet med bekännelsen var att klart formulera en gemensam syn i en rad frågor och samtidigt skapa en struktur och stabilitet i den växande rörelsen. Michael Sattler och mötet i Schleitheim hade en oerhört stor betydelse i formandet av den anabaptistiska rörelsen. Schleitheimbekännelsen fick snabbt stor spridning och hade en avgörande betydelse under lång tid. Den fortsätter att ha inflytande även idag. Låt oss se lite närmare på innehållet.


Efter en inledning på ett par sidor kommer huvudpunkterna. De introduceras så här:

"De frågor som vi diskuterat och som vi är helt ense om, är följande: 1. Dopet. 2. Församlingsfostran. 3. Brödsbrytelsen. 4. Separation från det onda. 5. Herdarna i församlingarna. 6. Svärdet. 7. Svärande av eder."


Man bör notera att dokumentet bara tar upp frågor där man skiljer sig från reformationen i övrigt. Det är alltså ingen heltäckande trosbekännelse. De tre första punkterna är ganska kortfattade och handlar om frågor där alla anabaptister var överens. Jag sammanfattar:


1. Dopet är till för dem som undervisats, kommit till tro på Jesus och överlåtit sig till att följa honom. Därför är barndop uteslutet.


2. De som har överlåtit sig till Kristus genom dopet ska fostra varandra och om någon syndar ska han tillrättavisas enskilt två gånger och sedan av hela församlingen enligt Kristi ord (Matt 18:15-18).

3. Brödsbrytelsen är en förbundsmåltid där de som genom dopet överlåtit sig till Kristus och förenats med Kristi kropp påminns om Kristi död och förnyar förbundet med honom och med varandra.

De fyra sista punkterna tar upp frågor som var omstridda bland anabaptisterna och därför är de längre och mer argumenterande, speciellt punkt 4,6 och 7. Jag sammanfattar kortfattat:

4. De troende ska avskilja sig från all ondska i världen och inte delta i världens aktiviteter. Det är en skarp åtskillnad mellan församlingen och världen, ljus och mörker, gott och ont, och texten går långt i sin betoning på separation från den onda världen man lever i.

5. Församlingens herde ska utses, underhållas ekonomiskt och vid behov tillrättavisas, av församlingen själv (en vid denna tid radikal ståndpunkt, som också visar anabaptisternas betoning på att fatta beslut gemensamt i församlingen). I detta avsnitt finns också en gripande mening som visar på den förföljelse man levde under: "Om herden blir fördriven eller genom martyrdöden tas hem till Herren skall en annan utses och ta hans plats, samma timme som detta sker, så att inte Guds lilla flock går under..."

6. I avsnittet om svärdet tar man avstånd från allt bruk av vapen och allt dödande. En kristen ska handla som Kristus och inte försvara sig eller strida för Guds sak med svärdet (en mycket ovanlig åsikt på 1500-talet). Detta innebär också att en kristen inte kunde ha ett statligt ämbete eller vara myndighetsperson eftersom detta innebar att man deltog i det offentliga dödandet.

7. Den sista punkten handlar om att svära eder. Istället för att svära ska en kristen nöja sig med ett sanningsenligt ja eller nej. Det kan tyckas märkligt för en nutida läsare att frågan om att svära eder får en egen punkt, men detta var en mycket viktig fråga på 1500-talet eftersom man förväntades svära lojalitet till kungar och överheten. Anabaptisterna som var samlade i Schleitheim menade att Jesus förbjöd detta i Matt 5:33-37.

Efter den sista punkten kommer en efterskrift. Den inleds så här: "Kära bröder och systrar i Herren! Dessa är de trosartiklar som några bröder tidigare inte har förstått och därigenom förvirrat många svaga samveten, vilket dragit stor vanära över Guds namn. Därför har vi haft ett stort behov av att bli eniga i Herren, vilket nu har skett. Gud vare pris och ära!"

Jag instämmer i den lovprisningen till Gud och tackar honom för att Han var med vid samlingen i Schleitheim. Det dokument som man enades om där är fortfarande värt att begrundas. Här finns Schleitheimbekännelsen på engelska. Den finns också på lite föråldrad svenska i Karl Kilsmos bok Den tredje reformationen från 1967, sid 193-202. Peringe Pihlström presenterar den på sin hemsida.

Michael Sattler arresterades kort tid efter mötet i Schleitheim. Några månader senare brändes han på bål. Det ska jag berätta om i ett senare inlägg.

fredag 8 augusti 2008

Be för de kristna i Kina

Idag börjar OS i Kina och de kristna i Kina får möta en ökad förföljelse från myndigheterna. Den här uppmaningen till förbön kom igår kväll från den kristna människorättsorganisationen CSW (Christian Solidarity Worldwide). Låt oss ta tid och be för de kristna i Kina de närmaste dagarna.


Dear Friends,

In the run-up to the Beijing Olympics, Christians in China have faced increased persecution in spite of promises made by the Chinese government to address the human rights situation.

In accordance with requests from the Chinese Church, CSW is calling for churches to unite together in prayer this weekend for the persecuted Church in China.
Tomorrow, Friday 8 August, marks the start of the Olympic Games in Beijing. Please join with CSW as we lift up our brothers and sisters in China in prayer. CSW will be hosting a Prayer Evening in London for those who live in the area and are able to attend.

China Prayer Evening:
Friday 8 August 2008, 7-9.30pm
The Emmanuel Centre
9 – 23 Marsham Street
London
SW1P 3DW
http://www.emmanuelcentre.com/
Nearest tubes; Westminster, Victoria, St James’s Park

Alternatively, please consider mobilising prayer in your own church by holding a special time of prayer on 8 August. CSW has put together a Leader’s Guide, Prayer Guide and PowerPoint presentation to facilitate such prayer times. These resources and others can be found at www.csw.org.uk/onedreamteams.

CSW is also calling for all churches to spend a short time praying for China in their Sunday services.


Please join us in prayer this weekend to show your solidarity with the Chinese Church. Please also continue to pray for China during, and indeed after, the Olympic Games. CSW’s Prayer Diary can be found online here to aid you in your prayers.


Yours in Christ

CSW Campaigns Team

P.S. Please see
http://dynamic.csw.org.uk/a3index.asp?s=id&t=press for an update on developments relating to yesterday’s urgent action on China.

CSW is a human rights organisation which specialises in religious freedom, works on behalf of those persecuted for their Christian beliefs and promotes religious liberty for all. http://www.csw.org.uk/

tisdag 5 augusti 2008

Michael Sattler, del 1

Den anabaptistiska rörelsen var en mångfacetterad och spretig rörelse. Det fanns inte en stark ledare som formade läran, utan en mängd inflytelserika personer, och flera olika betoningar och riktningar. Dessutom avrättades många av ledarna efter bara ett par års tjänst, så det var svårt att få stabilitet i rörelsen eftersom trycket var så hårt. Michael Sattler döptes och förenade sig med anabaptisterna någon gång mellan november 1525 och juni 1526. Redan i maj 1527 brändes han på bål efter en summarisk rättegång och grym tortyr från de katolska myndigheterna. Under ett års aktiv tjänst gjorde han en enastående insats för att ena och samla den anabaptistiska rörelsen. Därför är han en av de stora hjältarna.


Michael Sattler föddes utanför Freiburg i södra Tyskland omkring 1490. Han blev munk i Benediktinerklostret S:t Peters, som låg i stadens närhet och han blev med tiden den näst högste ledaren för klostret. I klostret studerade han Bibeln, och även Luthers skrifter och kom fram till en evangelisk tro. Han lämnade klostret på våren 1525 och fick kontakt med anabaptister vid samma tid. Han blev snart en av deras ledare, verksam först i Strasbourg och sedan i de sydtyska städerna Horb och Rottenburg och ner mot den Schweiziska gränsen.
Ett av de dokument som knyts till Sattlers ledarskap är en enkel ordning för församlingens liv. Genom den får vi en fascinerande bild av hur de förföljda församlingarna kunde fungera vid denna tid. Här följer en något förkortad översättning. Bibelhänvisningarna inom parentes är tillagda av mig till hjälp för läsaren.

Församlingsordning från 1527

Den allsmäktige, evige och barmhärtige Guden har låtit sitt underbara ljus bryta fram i denna värld och i denna ytterst farliga tid. Därför erkänner vi den gudomliga viljans mysterium, att Ordet har blivit predikat för oss enligt Herrens ordning och att vi genom det har blivit kallade till gemenskap med honom. Enligt Herrens befallning och hans apostlars undervisning ska vi i god kristen ordning hålla det nya budet (Joh 13:34) i kärlek till varandra, så att kärlek och enhet kan upprätthållas. Alla bröderna och systrarna i hela församlingen bör hålla fast vid följande punkter:
  1. Bröderna och systrarna bör mötas minst tre eller fyra gånger i veckan för att ägna sig åt Kristi och hans apostlars undervisning och hjärtligt förmana varandra att förbli trofasta mot Herren så som de har förbundit sig.

  2. När bröderna och systrarna är tillsammans ska de läsa något tillsammans. Den som Gud har gett den bästa förståelsen ska förklara det och de andra bör lyssna, så att man inte stör varandra med småprat. Psaltaren ska läsas dagligen i hemmen.

  3. Låt inte någon vara lättsinnig i Guds församling, varken i ord eller handlingar. De ska uppföra sig värdigt också inför hedningarna.

  4. När en broder ser sin broder fela ska han varna honom i enlighet med Kristi befallning (Matt 18:15-18). Han ska tillrättavisa honom på ett kristet och broderligt sätt, såsom vi alla är skyldiga att göra av kärlek till varandra.

  5. Av alla bröderna och systrarna i denna församling ska ingen ha något för sig själv, utan som de kristna på apostlarnas tid ska de ha allting gemensamt. De ska organisera en gemensam fond från vilken man kan ge hjälp åt de fattiga enligt vars och ens behov. Så att man liksom på apostlarnas tid inte tillåter att en broder är i nöd.

  6. Allt frosseri ska undvikas när bröderna samlas i församlingen. Servera en enkel måltid, ty Guds rike består inte i att äta och dricka.

  7. Herrens måltid ska firas så ofta som bröderna är tillsammans. På det sättet proklamerar man Herrens död och påminner varandra om hur Kristus gav sitt liv för oss, och utgjöt sitt blod för oss, så att vi också kan bli villiga att ge vår kropp och vårt liv för Kristi skull, vilket betyder för alla brödernas skull (1 Joh 3:16).
Jag har hämtat texten i boken The Legacy of Michael Sattler.
Berättelsen om Sattlers liv finns i flera olika böcker, bl.a. i Anabaptist Portraits av John Allen Moore. Det finns en historisk roman om Sattlers liv. Den heter Pilgrim Aflame och är skriven av Myron Augsburger. Det finns också en långfilm om Michael Sattler och den tidiga anabaptismen. Filmen heter The Radicals och är både sevärd och informativ, men ingen actionrulle. Artiklar om Sattler på nätet finns bl.a. hos Anabaptists, Reformationhappens, Anabaptist network och GAMEO.

Michael Sattler, del 2: Schleitheimbekännelsen
Michael Sattler, del 3: Rättegång och avrättning

Samtalet om ledarskap fortsätter

Debatten om ledarskap och beslutsfattande i församlingen fortsätter i tidningen Dagen. Tomas Ander skriver om att vi behöver förändra frikyrkans beslutsmodell. John Bevere som talade vid Livets ords Europakonferens förespråkar hierarki i församlingen. Detta är viktiga och intressanta frågor och det är nödvändigt att vi verkligen samtalar om vad Nya testamentet säger. Därför vill jag återigen hänvisa till det jag tidigare skrivit i ämnet. Det håller fortfarande! Jag har skrivit om Gemensamt beslutsfattande, Kollektivt ledarskap, Tjänande ledarskap utan hierarki och Ledarskap och demokrati. Du är välkommen att läsa och kommentera!