tisdag 29 mars 2011

Kriget mot kristna och statliga bidrag


Häromdagen hade huvudledaren i Dagens Nyheter rubriken Kriget mot kristna. På ett mycket klarsynt sätt beskriver man situationen för kristna minoriteter i många av världens länder och kritiserar västvärldens tystnad. Även Elisabeth Sandlund på Dagen uppmärksammar DN:s ledare i sin egen, och säger att den hade platsat i Dagen. Vi ska inte glömma förföljda och förtryckta trossyskon runtom i världen. Tack DN för att ni tar upp frågan!

Sandlund uppmärksammar även att Expressen går till attack mot statsbidragen till trossamfunden. Hon menar att ifall staten vill börja styra samfundens tro och ideologi med sina bidragspengar är det bättre att tacka nej till dem. Det håller jag naturligtvis med om. Jag känner faktiskt en viss sympati med Expressens ståndpunkt att samfunden ska klara sin ekonomi på egen hand. Statens bidrag har, även när de inte är ideologiskt villkorade, troligen en tendens att göra oss mer anpassliga och mindre radikala för Guds rike. Pengar har väl alltid en makt att påverka våra beslut och våra handlingar.

Men som skattebetalare kan man kanske ändå ta emot bidrag (en sorts skattefinansiering eller skatteåterbäring) så länge man får behålla friheten att följa sitt samvete och sin övertygelse. Jag argumenterar inte för att totalt bryta allt samarbete med stat, kommun och landsting. Min församling har flera bra projekt som delvis finansieras med kommunala bidrag. Det är inte en helt lätt fråga. Vad tänker du om detta?

2 kommentarer:

  1. Mjölka ut så mycket pengar som möjligt som kan gå till Guds rike. ;-) Sagt lite på skämt och lite på allvar. Jag förstår de som inte tar emot bidragen men jag kan förstå de som gör det också. Bara man är vaken på att inte låta staten kontrollera vad man predikar eller tror. Men då kanske man lika gärna kan börja arbeta utan pengarna.

    SvaraRadera
  2. För det första kritiserar världen tyranni. Det finns ingen anledning att fokusera på "förtryck av kristna minoriteter" eftersom alla åsiktsminoriteter i de länderna är förtryckta.

    För det andra heter det inte attack mot, utan försvar från.

    SvaraRadera