torsdag 27 februari 2014

Kalvinism i Sverige?

Denna text är bearbetad efter kommentarer från United (se kommentarsfältet nedan).

Det är med stort intresse jag noterar att pingstförsamlingen United i Malmö har blivit alltmer reformert och kalvinistisk i sin teologi. Jag var inne på deras hemsida och lyssnade (här) på några predikningar från United (20/1 och 17/2 2013, 9/2 2014) och jag uppfattade det som klassisk kalvinism när den är som bäst. Jag har dock förstått att United inte beskriver sig själva som kalvinister, utan snarare som reformatoriska och står närmare Luther än Calvin.

Kalvinism är ganska ovanligt i Sverige och det är inte så vanligt att man kallar sig kalvinist, eftersom det har en dålig klang för många. Jag har faktiskt själv många gånger försvarat kalvinismen och försökt reda ut fördomar och missförstånd om vad den står för. Även om inte United använder beteckningen kalvinism om sin teologi så anser jag att det finns en tendens åt det hållet i synen på utkorelse och förutbestämmelse och det är de frågorna man oftast tänker på när det gäller kalvinism. Det blir intressant att se hur Pingströrelsen kommer att reagera på den här utvecklingen. Uniteds pastor är en känd och profilerad ledare med stort inflytande i Pingströrelsen och en reformert teologi om frälsningen (monergism = Gud räddar dem som han har utvalt och förutbestämt till frälsning, frälsningen beror helt och hållet på Guds nåd och beslut och det är endast Guds kraft som är verksam när någon blir frälst) är ändå ett ganska långt steg från klassisk pingstteologi, som ju brukar vara konsekvent arminiansk (frälsningen beror helt och hållet på Guds nåd, men människan kan stå emot nåden och säga nej till den, frälsningen beror inte enbart på Guds beslut, utan även på människans gensvar = synergism).

Jag är inte kalvinist, men jag har stor respekt för kalvinistisk teologi. Den tar bibelordet på allvar och vill vara trogen mot Bibelns budskap. Båda Uniteds predikanter predikar bibelutläggande på ett föredömligt sätt, även om jag anser att de i viss mån missförstår vad Paulus skriver om nåden, utkorelsen och förutbestämmelsen i Efesierbrevets två första kapitel (det är de texterna de predikar över i ovan nämnda predikningar).

Jag har kortfattat presenterat kalvinismen och dess främsta alternativ arminianismen i ett blogginlägg med rubriken Utkorelsen och den fria viljan - Hur hänger det ihop?

Om du vill veta mer om den här debatten ger jag några intressanta boktips i följande inlägg:
Guds suveränitet och människans ansvar - Hur hänger det ihop?
Bokpresentation - Arminian Theology
Bokpresentation - Against Calvinism

Min förhoppning är att denna utveckling inte leder till splittring, utan att det kan finnas utrymme för reformert teologi i våra svenska frikyrkosamfund. Jag tror och hoppas att vi kan respektera varandra och missionera tillsammans i en allians för Guds rike. För pingströrelsen blir det avgörande hur den ställer sig till utvecklingen i United, och för United blir det avgörande hur de ställer sig till dem i det egna sammanhanget som inte följer med på resan mot en monergistisk syn på frälsningen. Kan det finnas utrymme för både arminianism och kalvinism i samma församling eller i samma samfund? Jag hoppas det. Vad tror du?

Uppdatering den 6 mars 2014. Igår skrev jag ett nytt inlägg för att förklara hur jag tolkar Ef 1:4-5. Det finns här: Utvalda i Kristus.

fredag 14 februari 2014

Är samfundens tid förbi?

Samfundens tid är förbi skriver Öyvind Tholvsen i en debattartikel i Dagen. Det är intressant att just han skriver det eftersom han är anställd som ledare för Evangeliska Frikyrkans (EFK) församlingsprogram. Jag tycker att artikeln är lysande. Öyvind gör en utmärkt analys av nuläget i kristenheten i Sverige i allmänhet och EFK i synnerhet och han visar på vad som behövs i framtiden. Artikeln är en i raden av debattartiklar om EFK:s framtid med anledning av att Daniel Norburg är föreslagen som ny missionsdirektor.

Jag är själv anställd i ett samfund sen ett och ett halvt år tillbaka. Jag jobbar som pionjärkonsulent i Svenska Alliansmissionen (SAM). Tror jag verkligen att samfundens tid är förbi? Varför jobbar jag då i ett samfund? Öyvind förklarar det bra i artikeln, men jag vill ändå ge några personliga reflektioner.

Missionsrörelser och väckelserörelser skapar alltid organisationer. Livet behöver organiseras. Funktionella strukturer är nödvändiga och livsviktiga. Därför skapades en gång i tiden Örebromissionen och Helgelseförbundet (som senare blev EFK) för att ge strukturer och organisationer som kunde bära väckelsen och missionen. På samma sätt skapades Jönköpings Missionsförening för att bedriva mission i södra Sverige och den ombildades senare till Svenska Alliansmissionen. Med tiden finns alltid en risk att rörelser blir institutioner som fokuserar mer på förvaltande och bevarande än på att vara pionjära och missionerande. Den risken finns förstås även i frikyrkosamfunden som en gång var en del av väckelserörelsen. Om samfunden blir institutioner kommer de inte att överleva, om de återigen kan bli en del av missionsrörelsen kan de vara Guds verktyg i vårt land. Precis som Öyvind talar jag hellre om församlingsrörelsen och missionsrörelsen än om samfundet, även om vi är ett samfund ur organisatorisk synvinkel. Jag vill se SAM växa som en rörelse av missionella församlingar, som en församlingsplanterande och missionerande församlingsrörelse. Om vi kan vara det finns det plats för och behov av Svenska Alliansmissionen, och i den rörelsen vill jag gärna ha min tjänst.

Faktum är att jag sedan jag började jobba inom SAM har blivit positivt överraskad av hur mycket liv och rörelse det finns i detta sammanhang. Gud verkar, människor kommer till tro och församlingar växer. Det finns förstås stora utmaningar inför framtiden, men det finns också många tecken på hopp. En ny tid är möjlig.

Samfundens tid må vara förbi, men missionsrörelsen har en blomstrande framtid. Och de samfund som ser som sin främsta uppgift att vara en del av den missionsrörelsen kommer att växa och utvecklas. Det är jag övertygad om och det vill jag vara med i.

Eller vad tror du?

söndag 9 februari 2014

A mixed economy of Church

Hur ska vi översätta mixed economy of Church till svenska?

I mitt förra inlägg om Fresh Expressions skrev jag att en av de saker vi kan lära oss av FE är visionen om "a mixed economy of Church". Med det begreppet menar man att nya och gamla typer av församlingar kan finnas sida vid sida i samma samfund eller rörelse, med ömsesidig respekt och ömsesidigt stöd. Det uppstår lätt motsättningar mellan olika typer av lokala församlingar, det må vara högkyrkliga, lågkyrkliga, liturgiska, sakramentala, frikyrkliga, karismatiska, tvåvingade, enkla, organiska eller vad vi nu vill kalla dem. Det må vara små eller stora eller rent av megakyrkor. De må samlas i katedraler, vardagsrum , caféer eller biografer. De må vara inriktade på en viss etnisk grupp, en särskild subkultur eller en viss åldersgrupp. Lokala församlingar kan verkligen vara olika. Inom Fresh Expressions finns visionen att hela denna mångfald av lokala församlingsuttryck kan finnas i en och samma kyrka och det är det man kallar för "mixed economy of Church".

Detta är en vision som jag verkligen delar och jag hoppas att våra svenska kyrkor och samfund kan omfamna den. Man kan vara överens om den kristna trons och efterföljelsens centrala innehåll och samtidigt ha en stor frihet i strukturer och former. Det kan vara samma DNA i alla kroppsdelar, även om kroppsdelarna ser väldigt olika ut.

I Alliansmissionen tror jag att vi har goda förutsättningar att bli en "mixed economy". Vi har det i våra gener. Det finns redan i den så kallade "alliansprincipen", som lanserades av Fredrik Fransson i samband med att Alliansmissionen bildades. Den handlar om att vi kan förenas i mission och evangelisation även om vi har olika syn i frågor om dop och församlingsstruktur. Alliansmissionen bestod av både missionsföreningar och missionsförsamlingar och var faktiskt något av en "mixed economy" redan från början. Det tror jag att vi kan utveckla idag i en ännu större variation och kreativitet på Bibelns grund.

Det återstår dock ett stort problem. Hur ska man översätt "a mixed economy of Church" till svenska. Vad ska vi kalla det? "Kyrklig blandekonomi" känns inte bra. Mångfaldskyrka, mixad kyrka, kyrksallad, blandad kyrka eller kyrklig fruktsallad är inte heller så lyckat. Det blir inte bra hur jag än försöker. Är det någon som kan hjälpa mig?

Hur ska vi översätta mixed economy of Church till svenska?

Man kan läsa lite om bakgrunden till begreppet här.

lördag 8 februari 2014

Fresh Expressions of Church

Häromveckan var jag på handledarutbildning med NFU. Där fick vi lyssna på Bob och Mary Hopkins från England. De hör till ledarteamet i det som kallas Fresh Expressions. Fresh Expressions började 2004 inom den Anglikanska med en rapport med titeln Mission-Shaped Church och den fick oanade konsekvenser. Metodistkyrkan var med från början och idag har det utvecklats till en allkristen rörelse för församlingsplantering och nya sätt att vara kyrka. Inom Fresh Expressions finns en enorm kreativitet och pionjäranda, när det gäller att starta nya församlingar på helt nya platser, i nya kulturer och på nya sätt för att nå de människor som inte har någon kontakt med den kristna kyrkan. Mottot är "Changing Church for a changing world" och det är verkligen vad man håller på med.

Personligen har jag blivit väldigt utmanad av mötet med Fresh Expressions (FE) och jag tror att FE kan ge viktiga impulser till svensk kristenhet. Först och främst tror jag att det kan få traditionella församlingar och samfund att börja tänka mer pionjärt och att det kan öppna dörrarna för att starta nya kyrkor för nya människor också på platser där det redan finns församlingar. Det kan helt enkelt få rörelserna för församlingsutveckling och församlingsplantering att närma sig varandra och det är ett gott tecken att det var Nätverket för församlingsutveckling (NFU) som arrangerade kursen med Bob och Mary Hopkins.

För det andra tror jag att FE kan hjälpa den församlingsplanterande rörelsen i Sverige att ta nästa steg utanför murarna och bli ännu mer kreativ, våghalsig och pionjär i sitt sätt att tänka om nya församlingar för nya människor. FE kan hjälpa oss att bryta med traditionella tänkesätt och verkligen inspirera oss att utforska nya sätt att vara kyrka.

För det tredje har FE en vision av kyrkan som en "mixed economy", som verkligen kan hjälpa oss att ha både enhet och mångfald. Med "mixed economy of church", menar man att lokala församlingar kan se ut på mängder av olika sätt i form och struktur, uttrycksformer och stilar och teologiska betoningar, men det kan ändå vara en enhet i tron, bekännelsen och gemenskapen. Att tänka "mixed economy" tror jag kan hjälpa oss att komma förbi fruktlösa diskussioner om olika sätt att ha medlemskap, gudstjänster, ledarskap, samlingar, musikstilar och uttrycksformer. Det finns många olika sätt att vara församling och det kan man ha utrymme för i ett och samma samfund. Sen är frågan hur man ska säga "mixed economy" på svenska. Det får jag återkomma till en annan gång.

En av förgrundsgestalterna i FE är biskopen Graham Cray. Här kan man höra honom ge några goda råd för hur man startar en ny församling: