tisdag 11 mars 2014

Ulf Ekman, påven och kyrkans enhet

Ulf Ekman konverterar till den katolska kyrkan. Nyheten slog ner som en bomb i söndags, men var ändå inte helt oväntad av dem som följt Ekmans utveckling under senare år. Det är många som kommenterat detta. I dessa tider är det många inom frikyrkorna som attraheras av de historiska kyrkorna och jag ser ett stort behov av att lyfta fram en genomtänkt frikyrklig/baptistisk teologi om församlingen. Jag börjar med att publicera en text om kyrkans enhet, som jag skrev i samband med att påven avgick förra året. Den kommer här i något uppdaterad form.

Den katolska kyrkan fascinerar, attraherar och provocerar. Många med en frikyrklig bakgrund störs av den stora uppdelningen inom den protestantiska och frikyrkliga kyrkofamiljen och attraheras av den katolska kyrkans organisatoriska enhet under påvens ledarskap. Detta är något som även Ulf Ekman framhåller när han förklarar varför han ska lämna Livets Ord och konvertera till den katolska kyrkan. Därför vill jag passa på och ge en baptistisk och frikyrklig syn på kyrkans enhet och jag tar min utgångspunkt i den nicenska trosbekännelsen formulering.

Den nicenska trosbekännelsen fick sin slutliga form i Konstantinopel 381 e.Kr och omfattas i princip av alla kristna kyrkor. Den säger att vi tror på: "en enda, helig, allmännelig och apostolisk kyrka". Vad menas med det? Det här är mitt svar på den frågan.

En enda
Det finns bara en enda kyrka i världen, och det är Kristi kyrka. Alla sanna kristna är medlemmar i den kyrkan. Om man har en levande tro på Jesus Kristus och är född på nytt, så har man fått den helige Ande i sitt hjärta och då tillhör man Kristus och hans kyrka (Rom 8:9). Det finns bara en kyrka. Denna enda kyrka består också av miljontals av lokala gemenskaper och varje sann kristen bör också tillhöra en sådan. Vi kristna är redan ett. Vi har samme fader, samme Herre och frälsare och samma Ande. Paulus uttrycker denna enhet i Efesierbrevets fjärde kapitel: "Sträva efter att med friden som band bevara den andliga enheten: en enda kropp och en enda Ande, liksom ni en gång kallades till ett och samma hopp. En är Herren, en är tron, ett är dopet, en är Gud och allas fader..." (Ef 4:3-6a).

Helig
Att kyrkan är helig betyder att den tillhör Gud och är avskild från synden och världen för tjäna honom. Kyrkan är helig genom sin gemenskap med Kristus, men den är också kallad att vara helig i sitt sätt att leva. Så här skriver Petrus: "Lev ett alltigenom heligt liv, liksom han som har kallat er är helig. Det står ju skrivet: Ni skall vara heliga, ty jag är helig" (1 Pet 1:15-17) och Paulus instämmer när han hälsar till församlingen i Korinth och skriver: "till Guds församling i Korinth, till dem som helgats genom Kristus Jesus och kallats att vara heliga tillsammans med alla dem på varje plats som åkallar vår herre Jesu Kristi namn, deras och vår herre" (1 Kor 1:2). Det är denna helighet Jesus syftar på när han säger till lärjungarna att de är världens ljus och jordens salt (vad det betyder har jag skrivit om här). Församlingen är en gemenskap av lärjungar som gör Jesus synlig genom sitt sätt att leva tillsammans.

Allmännelig
Allmännelig kan också översättas universell eller katolsk. Det handlar om att kyrkan är till för alla och omfattar alla troende från hela världen och från alla folk. Som frikyrkoteolog talar jag om både den universella församlingen och den lokala församlingen. Den universella församlingen består av alla sanna kristna i hela världen och är en enda. Den lokala församlingen är en gemenskap av lärjungar som samlas, missionerar och delar livet med varandra på en specifik plats. Det är viktigt att vara med i en lokal gemenskap av lärjungar och det är viktigt att den lokala församlingen står i gemenskap med andra församlingar i ett ömsesidigt ansvar. I de två texter där Jesus nämner kyrkan/församlingen ser vi dessa två aspekter. I Matt 16:18 handlar det i första hand om den universella församlingen och i Matt 18:15-20 handlar det om en lokal gemenskap.

Apostolisk
Till sist är kyrkan också apostolisk. Det betyder att den är grundad på apostlarnas undervisning och vittnesbörd. Om den första församlingen i Jerusalem skriver Lukas att den "deltog troget i apostlarnas undervisning" (Apg 2:42). Vi har apostlarnas undervisning i Nya testamentets böcker. Om kyrkan ska kunna kallas apostolisk måste den hålla fast vid Nya testamentets lära och liv. Som baptistisk teolog tror jag inte att det apostoliska består i ett biskopsämbete eller påveämbete som går tillbaka genom historien i någon form av apostolisk succession, utan jag menar att det apostoliska ligger i att församlingen och dess ledarskap ställer sig under apostlarnas (Nya testamentets) undervisning och deltar i det missionsuppdrag som Jesus gav apostlarna, när han sa till dem "Som Fadern har sänt mig sänder jag er (Joh 20:21).

Som jag ser det är kyrkan redan ett. Det är inte ens önskvärt att samla hela kyrkan i en enda organisation under en ledare. Vi är redan samlade i en och samma tro under Kristus, som är huvudet för kroppen. Vi är ett under Kristus, inte under påven. Naturligtvis är det beklagligt och tragiskt med splittringar och onödig organisatorisk uppdelning. Men det är egentligen inget stort problem att den universella kyrkan består av många olika rörelser och organisationer, så länge vi samarbetar under Kristi herravälde och på Nya testamentets grund. Både lokalt, nationellt och internationellt bör den kristna enheten demonstreras genom gemenskap, mission och ömsesidig respekt. Men kyrkans enhet är i första hand andlig och organisk under Kristus, och inte institutionell och organisatorisk.

Låt oss följa Paulus uppmaning till sin andlige son Timotheos: "Sök istället rättfärdighet, tro, kärlek och frid/fred tillsammans med dem som åkallar Herren med ett rent hjärta" (2 Tim 2:22). Det är den sanna grunden för kristen enhet.

Detta tror jag är en baptistisk och frikyrklig syn på kyrkans enhet. Vad tror du?

Det finns många som kommenterar Ulf Ekmans konvertering i Dagen; Stefan Gustavsson, Johannes Amritzer, Linda Bergling, kyrkoledare, Jaktlund, Marcus Birro och på bloggar; Richard Hultmar och Aletheia, som skrivit många artiklar i ämnet.

Dagen skriver också om Livets ords extra församlingsmöte och om att Ekman lämnar Yonggi Chos nätverk.

Läs gärna mitt inlägg Ulf Ekman, biskopar och bibeln från 2012. Det tar upp en annan aspekt av den frikyrkliga/baptistiska teologin om församlingen.

Uppdatering 12/3. Idag kom ytterligare inlägg av Jaktlund, Hans Marklund, Per-Axel Sverker, Rune W Dahlén och en intervju med Joakim Lundqvist.

Uppdatering 30/3. Nu har jag skrivit en debattartikel i Dagen som anknyter till den här frågan. Den kan du läsa här: Frikyrkan historiskt förankrad.



20 kommentarer:

  1. Mycket bra skrivet, Jonas! Och visst är det en bra frikyrklig teologi du här har formulerat. Men det är också i stora drag en protestantisk och reformatorisk syn, om du till detta läger orden: "Kyrkan finns där evangelium rent och klart förkunnas och sakramenten rätt förvaltas".

    Man kan såklart diskutera sakramentssyn i det uttalandet av Luther, men kärnan är att kyrkan är född av och lever av evangeliet. Sakramenten får sin innebörd i och genom evangeliet och verkar inte per automatik som de antas göra inom RKK. Det var det enda jag saknade i ditt inlägg, evangeliet om Kristus varigenom Anden verkar tro och nytt liv. Det är såklart underförstått i det du säger om att "ha en levande tro på Jesus Kristus", eftersom någon sådan tro inte kan komma till hos förlorade syndare utan evangeliets livgivande kraft, men från ett reformatorisk perspektiv måste det stå som det allra mest centrala. Borde inte evangeliet lysa fram som det allra mest centrala också i en frikyrklig syn på kyrkan? Före vi talar om sanna kristna, lärjungar, avskild från synden, gemenskap, mission osv? Förlåt om det verkar som om jag är stingslig med formuleringar, men i dessa dagar väcks frågorna om evangeliets primat mer än någonsin.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja, du är allt lite petig med formuleringarna, Jonas, men det är helt ok. Jag uppskattar diskussionen. Evangeliet kunde förstås nämnts tydligare, men jag får väl försvara mig med att det är underförstått under rubriken apostolisk.

      När jag använder den klassiska protestantiska formuleringen "Kyrkan finns där evangelium rent och klart förkunnas och sakramenten rätt förvaltas", formulerar jag den alltid på anabaptisternas sätt: "Kyrkan finns där evangelium/Guds ord rent och klart förkunnas, sakramenten rätt förvaltas och Kristi regel tillämpas". Med begreppet Kristi regel syftar de på ömsesidig fostran i enlighet med Matt 18:15-20. Det är som sagt viktigt med formuleringarna! Alla tre punkterna är nödvändiga för en frikyrklig/baptistisk ekklesiologi.

      Radera
    2. Jonas Q
      "Kyrkan finns där evangelium rent och klart förkunnas och sakramenten rätt förvaltas". M a o inte Rkk

      Radera
    3. Jonasq:

      "Sakramenten får sin innebörd i och genom evangeliet och verkar inte per automatik som de antas göra inom RKK."

      Vad menar du med att katoliker antar att sakramenten verkar per automatik?

      /PC

      Radera
    4. Antar att han menar att sakramenten enligt R. katolsk tro är verksamma i o m själva handlingen och det oberoende av attityden hos den som delar ut eller tar emot sakramentet, d v s "ex opere operato".

      Radera
    5. Ur den katolska kyrkans katekes:

      1123, Sakramenten har som syfte att helga människorna, att bygga upp Kristi kropp och att förhärliga Gud. I sin egenskap av tecken har de även till uppgift att undervisa. De inte endast förutsätter tron utan ger också genom ord och ting tron näring, styrka och uttryck; därför kallas de trons sakrament.

      1125, Därför kan ingen sakramental rit förändras eller manipuleras efter ämbetsbärarens eller gemenskapens behag. Inte ens kyrkans högsta auktoritet kan ändra liturgin efter behag utan enbart i trons lydnad och i religiös vördnad för liturgins mysterium.

      1128, Här ligger innebörden av kyrkans uppfattning: sakramenten verkar ex opere operato (bokstavligen: ”genom själva faktum att det utförs”), det vill säga i kraft av Kristi frälsningsverk, genomfört en gång för alla. Det följer av detta att ”ett sakrament inte blir verklighet av mänsklig rättfärdighet utan av Guds makt”. Så snart ett sakrament firas i enlighet med kyrkans avsikt handlar Kristi och hans Andes makt i det och genom det, oberoende av ämbetsbärarens personliga helighet. Men att sakramenten skall bära frukt beror också på de förutsättningar som finns hos den som tar emot dem.

      1129, Kyrkan förkunnar att det Nya förbundets sakrament för de troende är nödvändiga för frälsningen. Den ”sakramentala nåden” är den helige Andes nåd, given av Kristus och av särskilt slag för varje sakrament. Anden helar och förvandlar dem som tar emot honom och gör dem likformiga med Guds Son. Frukten av det sakramentala livet innebär att barnaskapets Ande gudomliggör de troende i det att Anden på ett levande sätt förenar dem med den ende Sonen, Frälsaren.

      /PC

      Radera
  2. Det jag tycker är mest uppseendeväckande i UE:s vittnesbörd om sin väg vidare är hans starka betoning på läroämbetet. Visst, LO har ju också haft en tydlig hierarkisk ledarstruktur, men ecclesiologiskt sett är det ju väsensskilt. Och så långt från en anabaptistisk församlingssyn man kan komma. Han gör det också väl lätt för sig när han i sin predikan jämför karismatiska katoliker med liberala protestanter. Vore intressant att veta hur han hanterar de många läror som vuxit fram inom RKK och som har litet eller inget bibelstöd.

    SvaraRadera
  3. Jonas M
    Som sagt, bra inlägg

    SvaraRadera
  4. Meget bra, helt i tråd med NT!!
    Takk!

    SvaraRadera
  5. Och jag såg en kvinna sitta på ett scharlakansrött vilddjur, som var fullt med hädiska namn och hade sju huvuden och tio horn. Kvinnan var klädd i purpur och scharlakan och smyckad med guld, ädelstenar och pärlor. I handen hade hon en guldbägare, full av skändligheter och smuts från hennes otukt.

    På hennes panna var skrivet ett namn, en hemlighet: det stora Babylon, modern till skökorna och skändligheterna på jorden. Och jag såg att kvinnan var berusad av de heligas blod, av Jesu vittnens blod. Och när jag såg henne blev jag mycket förundrad.

    http://wp.me/p3uvTQ-5f

    Hur många har inkvisitionen og de ​​katolske myndigheter drept opp igjennom historien?

    SvaraRadera
  6. Den där texten handlar definitivt inte om RKK, en organisation som inte existerade när Uppenbarelseboken skrevs. Det är Rom som avses, vilket varje bra kommentar kan visa bortom allt tvivel. Det får vara slut med det här talet om RKK som "den stora skökan". Framför allt för att det inte stämmer, men också för att det är ytterst förolämpande.

    SvaraRadera
  7. Och påven som antikrist då? Är inte det också förolämpande? Ställer du inte upp på vad KB skriver heller? T ex

    39] Men faktum är, att påvarna i Rom och deras anhängare försvara ogudaktig lära och avgudatjänst. Och de för antikrist utmärkande kännetecknen passa fullständigt in på påvedömet och dess anhängare.
    41] Då det förhåller sig på detta sätt, böra alla kristna undvika att befatta sig med påvens gudlösa lära, hädelser och orättmätiga grymhet. De böra i stället undfly och fördöma påven med hans anhängare såsom antikrists rike, såsom Kristus befallt: "Tagen eder till vara för falska profeter."
    42] Det är tungt att avvika från så många folks gemensamma mening och kallas schismatiker. Men Gud bjuder med sin myndighet alla att icke taga någon befattning med eller försvara ogudaktighet och orättfärdig grymhet. Därigenom äro våra samveten tillräckligt urskuldade. Ty villfarelserna inom påvedömet äro uppenbara. Och hela Skriften betygar med kraft, att dessa villfarelser äro onda andars och antikrists lära.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Nej, det är klart att inte påven är antikrist. Det där var grova övertramp som gjordes under reformationstiden. Det är inte alls den typen av vederläggning av falsk lära vi ska ägna oss åt. Så, nej, det ställer jag inte upp på.

      Radera
  8. Mer om vad bekännelseskrifterna skriver om påven och RKK kan man ta del av här

    http://www.logosmappen.net/bekskrifter/sa/sa_del_II.html#fjarde_artikeln
    http://www.logosmappen.net/bekskrifter/paven/paven.html

    Svensk kristenhet har generellt sett kommit rätt långt ifrån bek.skrifterna... :-)

    SvaraRadera
  9. Påven är jesuit. I latinamerikansk media har man lagt ut vad en jesuit svär att göra: "El Juramento de iniciacion jesuita" - googleöversätt gärna! Påven har lovat göra allt för att förgöra den protestantiska kyrkan i Sverige bland annat.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jomenvisst har den nuvarande påven svurit att föra öppet eller dolt krig mot alla protestanter, unga och gamla, kvinnor och män. De skall slaktas, mördas, torteras och stympas. De avger det löftet under den årliga intergalaktiska grillfresten med de små gröna gubbarna från Mars, reptilfolket från Jupiters måne Ios och de riktiga festprissarna knölsvanarna från Andromedagalaxens slummiga förorter. Det ernda sättet att skydda sig är att knåpa ihop en stadig foliehatt och aldrig, aldrig någonsin ta av den.

      Suck! Tro inte på allt du läser i media och lär dig källkritik.

      Radera
  10. Den här kommentaren har tagits bort av skribenten.

    SvaraRadera
  11. Tycker du skriver bra i detta! Mvh Jonas Rosendahl

    SvaraRadera
  12. Dessa högst "andliga" vältalande, filosofiespäckade ordvrängare, förvränger sanningen i sin förmätenhet och de kommer långt från den enkla Gud som är Jesus och Anden och Fadern. Det enda klara sanna evangeliet är det som frälser. vi är syndfulla människor som behöver bli förlåtna för att orka ens leva. mer än den invecklingen behövs inte, då man pysslar med evangeliet. Vill man ordvränga, så får man skaffa en annan hobby!

    SvaraRadera
  13. En bra You Tube kanal att följa upp på vad Vatikanen har för sig är; Steven Ben Denoon (Israel returns)

    SvaraRadera